Vad är bilden värd?

En allt billigare dussinvara på tidningsredaktionerna. Samtidigt ett glödhett samlarobjekt
i konstvärlden. Vad styr egentligen värdet på fotografi i dag?
Och hur ska fotografer hantera sina projekt för att de ska ha ett värde i morgon? 

– Att köpa fotografi är som att köpa guld eller hus, alltså verkligen hårdvaluta, säger
Hasse Persson, internationell curator, fotograf och rådgivare åt auktionshuset Bukowskis. Fotografi räknas tillsammans med guld och skog till de stabila investeringarna. Ett viktigt skäl till att priset på foto bara gått uppåt sedan 70-talet är den lilla, exklusiva marknad där samlare köper av kärlek och inte alltid säljer vidare. För dem är sällsynta objekt som exempelvis en Avedon
en eftertraktad ikon och priserna rusar uppåt.
Vet man vad man gör finns stora pengar att tjäna, enligt Hasse Persson.

I USA, England, Frankrike och Japan är marknaden för fotografi mer etablerad.
– Redan i början av 70-talet gav Marlboro Gallery i New York en av de första utställningarna
med Irving Penn. Detta, med lång fördröjning, ligger bakom intresset i Sverige i dag, säger
Hasse Persson, som menar att dagens konstköpare som växt upp med tv, foto och film haft lättare att se fotografi som konst än vad äldre och traditionsbundna måleriköparna haft.

Bengt och Berit Swegmark, grundare av Abecita Corsettfabrik i Borås, har under 40 år byggt
upp landets största privata samling av fotografi.
De går nästan aldrig går på auktion. Hur hittar de nya bilder?
– Om vi sett mycket av en viss fotograf bestämmer vi oss i bland i förväg och plockar ut det intresseranta och kontaktar vederbörande. Vi letar hela tiden efter nya uttryck men köper
aldrig slumpmässigt, säger Bengt Swegmark.
– Budgivning är ingenting vi deltar i. Priserna är vansinniga nu, säger Bengt Swegmark som hellre följer utvecklingen genom direkta möten och internationella mässor.

För att en fotografisk bild ska öka i värde krävs kvalitet in i minsta detalj.
Lena Nytén, intendent och fotoexpert på Bukowskis, poängterar att fotografer redan i början
av karriären bör ha absolut kontroll över vad de lämnar ifrån sig. Hon nämner Irving Penn som
ett skolexempel. Under sjuttiotalet kunde hans verk köpas i Sverige för 5000 kronor styck.
Samma bild kostar i dag 200 000 kronor eller mer.
– Penn var tidigt utställd på välrenommerade ställen och släppte aldrig något i från sig utan att signera, numrera och redovisa bildens tillkomst. Det är den vetskapen om när och hur exemplaret gjorts och hur unikt det är, som folk betalar för i dag, säger Lena Nytén.

Men värdeökningen på fotografi gäller inte alla bilder. Före detta pressbilder göre sig icke besvär.
– Det är skillnad på dem och signerade, numrerade bilder som är konstnärliga verk från början.
Jag kan inte ens sätta ett värde på dina pressbilder, om jag uttrycker mig klart, säger Lena Nytén.
Bukowski har även tackat nej till verk av mycket kända namn, på grund av fläckar.
– Skölj ur ordentligt. Ta ansvar. Släpp bara ifrån dig det som är i bästa skick. Då först signerar du, säger hon bestämt.

Mia Klintewall på Galleri Kontrast i Stockholm säljer dokumentär- och pressfotografi till en ständigt växande kundkrets. Hon är kritisk till auktionshusens uppdrivna priser. När Anders Petersens ”Lily och Rosen” såldes på auktionshus fanns den samtidigt att köpa 9 000 kronor billigare på Galleri Kontrast. Hennes kunder är allt från konstföreningar och fotografer till privatpersoner som ”vill ha nåt lite bättre hemma”.

Vad krävs av fotografer som vill skapa något av värde?
– Man måste skilja det viktiga i ett långt och kort perspektiv. Bara projekt som du har tagit
på allvar överlever. Det du gör för brödfödan kan du glömma, säger han bestämt.
Själv har Hasse Persson 17 meter fotopärmar hos Scanpix från åren som pressfotograf.
– Nittionio procent av det kommer jag aldrig att sätta min signatur på. Men bilderna från Studio 54 i New York är jag däremot restriktiv och noggrann med, säger han.
Han tror att en fotograf kan göra tre, max fem riktigt bra projekt under sin livstid. Inte fler.

Vad är det vanligaste misstaget fotografer gör?
– Att inte ta sig själva på tillräckligt stort allvar. Men letar du tillräckligt djupt i sig själv har du inga konkurrenter. Ju djupare du söker efter det unika, desto större frihet får du. För ingen är ju som du. Du är inte lik någon annan människa, säger Hasse Persson.

2019-02-17T11:55:26+00:00